Kunskap

Under kursens gång känner jag att jag har utvecklats enormt när det gäller min syn på kunskap. Jag har nu ett helt annat förhållningssätt till kunskap mot vad jag hade tidigare och jag måste säga att justfokuserandet på kunskap och vad det är eller kan vara är en av de absolut viktigaste delarna jag kommer ta med mig ifrån den här kursen.

När jag tillsammans med min studiegrupp skulle sätta oss och tillsammans försöka reda ut vad vi har lärt oss och hur våran utveckling under kursens gång har gått så blev det plötsligt så tydligt och vi var nästan helt överens hela tiden om var vi utvecklats mest och även våran syn på saker och ting innan var väldigt lika. Jag tycker att våran powerpoint från presentationen visar ganska bra hur vi har utvecklats. Tänkte här dela med mig av delen om kunskap från våran powepoint:



Jag känner att jag i början hade en väldigt trångsynt syn på vad kunskap är, en mycket mer traditionell syn. Jag tänkte att kunskap handlar om fakta, kunskapen får man i skolan och så vidare. Efter att jag nu läst kursen Pedagogiskt arbete 1 så har kunskapssynen förändrats, jag ser inte längre kunskap som någonting man enbart lär sig i skolan och jag ser inte heller att det bara är teori som klassas som kunskap.

För att ta mig dit jag är idag har jag haft väldigt mycket hjälp av både min seminariegrupp, av litteratur och av föreläsningar. En föreläsning av Lars Pettersson som gavs den 18 maj var väldigt givande (klicka HÄR för att se mina anteckningar till föreläsningen) och även seminariegruppens diskussion om kunskap den 21 maj hjälpte mig mycket med att få ordning på det hela (klicka HÄR för att se mina anteckningar till seminariet).



Klicka HÄR för att komma tillbaka till mina fem viktigaste lärdomar

Föreläsning 20100518 - Vad är kunskap

Anteckningar från föreläsning om kunskap 18 maj 2010:

vetenskap – skapa vetande

kunskap – skapa kunnande

 

 

vad har minnet med kunnandet att göra? Faktakunskap – minneskunskap

ofta mäts förmågan och kunskapen hos en elev i det eleven minns

 

disputerad?

 

Vi har en mängd kunskaper som sitter i oss som vi inte reflekterar över. Tyst kunskap.

 

Matematik – gör det enkelt att minnas, memoreringskonst

 

drygt 50% av det engelska språket är franska (stavades mer som franskan under 1600-talet)

 

det svenska språket, en förening av flera språk. 60% i svenskan är ren tyska.

 

I och med skriftspråket – förlorar vi vår förmåga att minnas?

 

På platons tid – kunskap endast tre ämnen (i sverige,trivialskolor) – retorik, dialektik, grammatik

 

det som styrs av andra lagar än människors lagar kan vara beständigt- oförstörbart. Det som är beständigt får inte falla i värde.

 

Kunskap anses beständigt, men är inte speciellt beständig. Faktakunskap är en färskvara med bäst före-datum. Enda kunskap som är ganska beständig är kunskapen om klimatförhållandena historiskt.

 

Kunskapens beständighet påverkas av var den person som har kunskapen befinner sig. En svensk jurist har högt anseende, anses vara kunnig – men vad skulle han göra i Tibet? Eller i Peru? Där kan han inte vara jurist. Kunskapen då av ringa värde, eller värdelös. Mer geografitålig kunskap där människan har måtten – ex. Läkare, sjuksköterska.

Lärarens yrke har låg geografitålighet.

Mest beständig är troligen konstnärens kunskap – beständig i både tid och rum.

Ekonomernas kunskap har idag hög giltighet.

 

All kunskap är kontextbunden

 

vilken kunskap är värdefull och vilken är viktig? Man sorterar bort mycket mer än man släpper in.

 

Vad är det som gör att vi ordnar tillvaron i kategorier?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tillbaka


Seminarium 20100521 - Kunskap

Anteckningar från seminarium om kunskap 21 maj 2010:

Kunskap

 

Är lärdom och kunskap nödvändigtvis samma sak? Sofia – ser lärdomarna som delar av kunskap, kunskap är mer förståelse av ett sammanhang, man har värderat nåt och fått förståelse. Lärdomar utgör byggstenarna i kunskap.

 

Det finns individuell kunskap, men även kollektiv kunskap. Den kollektiva har större bredd i förhållande till vetenskapligt förankrad kunskap. Skulle vi bara fokusera på individens kunskap, behövs då läromedel? Läromedel innehåller ofta det kollektiva.

Individuell – erfarenhetsbaserad

Ingen teori utan praktik!

 

Fyra f-en: förtrogenhet, förståelse, färdighetet, fakta

 

 

Insikt under dagens seminarium: jag kopplar mycket av det vi diskuterar till det vi tidigare läst i kursen

 

Kunskap – reproduktion eller konstruktion?

 

 

 

 

Tillbaka


RSS 2.0