Anteckningar från föreläsning om kunskap 18 maj 2010:

vetenskap – skapa vetande

kunskap – skapa kunnande

 

 

vad har minnet med kunnandet att göra? Faktakunskap – minneskunskap

ofta mäts förmågan och kunskapen hos en elev i det eleven minns

 

disputerad?

 

Vi har en mängd kunskaper som sitter i oss som vi inte reflekterar över. Tyst kunskap.

 

Matematik – gör det enkelt att minnas, memoreringskonst

 

drygt 50% av det engelska språket är franska (stavades mer som franskan under 1600-talet)

 

det svenska språket, en förening av flera språk. 60% i svenskan är ren tyska.

 

I och med skriftspråket – förlorar vi vår förmåga att minnas?

 

På platons tid – kunskap endast tre ämnen (i sverige,trivialskolor) – retorik, dialektik, grammatik

 

det som styrs av andra lagar än människors lagar kan vara beständigt- oförstörbart. Det som är beständigt får inte falla i värde.

 

Kunskap anses beständigt, men är inte speciellt beständig. Faktakunskap är en färskvara med bäst före-datum. Enda kunskap som är ganska beständig är kunskapen om klimatförhållandena historiskt.

 

Kunskapens beständighet påverkas av var den person som har kunskapen befinner sig. En svensk jurist har högt anseende, anses vara kunnig – men vad skulle han göra i Tibet? Eller i Peru? Där kan han inte vara jurist. Kunskapen då av ringa värde, eller värdelös. Mer geografitålig kunskap där människan har måtten – ex. Läkare, sjuksköterska.

Lärarens yrke har låg geografitålighet.

Mest beständig är troligen konstnärens kunskap – beständig i både tid och rum.

Ekonomernas kunskap har idag hög giltighet.

 

All kunskap är kontextbunden

 

vilken kunskap är värdefull och vilken är viktig? Man sorterar bort mycket mer än man släpper in.

 

Vad är det som gör att vi ordnar tillvaron i kategorier?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tillbaka