Du hade med det mesta, men det kändes som att du bara skrapade lite på ytan. Du hade kunnat ta med fler exempel. Fler centrala begrepp hade kunnat vara med

Du kunde ha hänvisat lite mer till litteratur och föreläsningar

 

- Du pratar om lek, anser/menar du att leken borde ta större plats i skolan? Hur ska man få in leken i skolan?

 

- Du pratar om verktyg, jag antar att det är artefakterna som Vygotskij talar om. Här hade du kunnat ta upp några exempel på vad det är

för typ av verktyg vi använder oss av, både de fysiska och de mentala.

 

- Du pratar om tjejer och killar och om att tjejer och killar är bra på olika saker. Vilka saker gäller det? För att se det från ett genusperspektiv

så är det ju inte meningen att det ska vara någon skillnad mellan tjejer och killar och som lärare ska man motverka olika könsroller

och könsstereotyper. Tror du att det går, med hjälp av den rikliga språkanvändningen, att överbrygga "olikheterna" och sudda ut den skarpa linjen mellan

tjejer och killar?

 

- Du pratar om att ta in elevernas erfarenheter i klassrummet, t.ex. om en elev varit i ett annat land kan man låta eleven berätta

om detta för klassen. Kan man få in elevernas intressen och erfarenheter i klassrummet på andra sätt än att t.ex. låta dem

berätta om en resa? Hur ska man göra detta och hur ser man till att nå upp till målen när man arbetar på detta sätt?

 

- Du säger att om nån som är intresserad och insatt i ett ämne pratar blir det roligare att lyssna och mer lärorikt. Menar du att

det spelar roll för lärandet om eleverna tycker att det är roligt eller inte?

 

- Bra med praktiska exempel på hur riklig språkanvändning kan användas! (t.ex. förskolan - läsa en bok tillsammans - rita nåt man kommer

ihåg från boken - visa bilden för de andra och berätta om den) - bra urval av fakta från föreläsning!

 

- Skapa större förståelse hos eleverna genom att t.ex. visa en bild. Lättare för eleverna att lära sig, djupare förståelse. Bra argument!

 

 

 

Klicka HÄR för att komma tillbaka till mina fem viktigaste lärdomar.

I slutet av kursen fick vi en uppgift där vi själva fick prova på hur det kan vara att göra en presentation (eller en examination som det var i vårat fall) på ett lite annorlunda sätt. Våran uppgift var att argumentera för den rikliga språkanvändningen ur ett sociokulturellt perspektiv, och detta skulle vi göra genom att spela in en video där vi framför denna uppgift. Det var här någonstans jag kände att alla bitar började falla på plats och det blev allt lättare att knyta ihop säcken. Så här blev resultatet av min videotenta:

Del 1

 

 

Del 2

 

 

Sammankopplat med videouppgiften så fick vi också i uppgift att titta på varandras videoinspelningar och sen opponera på en av de andras video som man blivit tilldelad. Det var en nyttig uppgift där jag verkligen fick använda hjärnan för att fundera, reflektera och problematisera den video jag skulle opponera på.

Klicka HÄR för att komma vidare till mina anteckningar inför opponeringen.

Förskolan:

 

läge – jobba med t.ex. kartor (ex. Från hem till dagis)

 

kombinationer – ex. Hur kan man kombinera på olika sätt när man tar en kulglass? Hur många olika sätt kan man åka ner för backen med en pulka?

 

Former – t.ex. gå på cirkeljakt. Jobba med rummet. Konstruktionslekar, bygga (ex. Kojor)

 

positiva heltal=inte minus före talet!

 

Jobba med vägskyltar (trafiken) – kommer hjälpa barnen förstå algebra.

 

Statistik – ta bilder, dokumentera vad barnen gör. Sätt upp bilderna och visa hur man har gjort. Viktigt för metakognitiva delen, se hur barnen utvecklas och hur saker gjorts tidigare. Enkla diagram, t.ex. komma fram till populäraste årstiden – rita bilder till varje årstid, barnen får t.ex. lägga en kudde vid den årstid de gillar bäst – kolla.

 

Tid – t.ex. låt barnen hoppa en minut, vara tysta en minut, gå en minut etc.

 

Rimlighet – t.ex. diskuterar en kalle anka film; kan det här hända på riktigt?

• • • klipp och klistra med tidningar

 

Sortering – sortera efter färg, storlek, form etc.

 

parallelltrapets= en fyrhörning med två parallella sidor. (Fyra hörn, två parallella sidor). De parallella sidorna behöver inte vara lika långa.

parallellogram=en rektangel som man vrider på. Fyrhörning där motstående sidor är parallella. De parallella sidorna måste vara lika långa. En kvadrat kan vara parallellogram, men kan också vara parallelltrapets.

 

Bollar är leksaker, men leksaker behöver inte vara bollar. En kvadrat kan vara en parallelltrapets, men en parallelltrapets behöver inte vara en kvadrat. Sortering hjälper barnen att tillslut förstå detta.

 

Mönster – en sekvens som upprepas efter en ständig regel. Låt barn skapa egna mönster och förklara hur de fungerar. Problemlösning ett sätt att jobba med allt detta, men även lek.

 

Inte jobba med siffror utan begrepp och ord.

 

Stimulerande miljö i hemmet – att diskutera, prata, kommunicera, vrida och vända, fråga, svara...

 

Matte – bevisat för all evighet (till skillnad från andra vetenskaper, där sanningen kan vara kopplad till tid och rum, ex. Jorden är platt etc.)

 

konkret arbete med matematik – t.ex. riva av hörnen på en triangel för att räkna ut vinkelsumman.

 

 

Klicka HÄR för att komma vidare.

Jag kom tillbaka från Falun med helt nya glasögon i bagaget. Bland annat hade jag insett att bara för att man ska genomföra en presentation eller redovisning av något slag så betyder inte det automatiskt att man måste genomföra den genom tal eller skrift, utan att det finns en rad olika medier att använda sig av.

Vi pratade en del om matematik som ett "eget språk", och när jag tittar tillbaka så tror jag inte att jag riktigt förstod tanken med att metematik var ett eget språk där och då. Det är först nu i efterhand just den biten har fallit på plats och jag förstår vad som menas. När det kommer till matematiken och den rikliga språkanvändningen så fick jag några nya tankar och idéer från en föreläsning vi hade med Johan Åkerstedt den 3 maj 2010. Han visade lite olika sätt på hur man kunde göra för att bevisa att en triangels totala vinkelsumma blev 180 grader, utan att behöva ta till en massa formler och ekvationer. Bland annat så visade han detta genom att dra ut linjer från triangeln och därefter kopla ihop de vinklar som hade samma vinkelsumma. Han visade också att man bara helt enkelt kan riva av hörnen av triangeln (om det är en triangel på ett papper) och sen lägga ihop hörnen som då blir en rak linje ihop. Detta fick mig att inse hur många olika sätt man faktiskt kan göra en och samma sak på!

Ett par bilder från Johans föreläsning:

Matte i vardagen

Jag anser att det är viktigt att barnen blir bekanta med matematiska begrepp redan från en tidig ålder. Jag tror att genom att göra matten mer vardaglig så blir inte barnen lika avskräckta senare i livet. För min egen del så är matten inte något jag har speciellt mycket till övers för och tycker inte alls om matte. Så när jag fick veta att vi skulle ha ”matte” i Falun så var tanken direkt ”Åh neeeej!”. Anledningen till att jag själv blivit avskräckt är mycket enkel, innan gymnasiet älskade jag nämligen matte och tyckte att det var hur roligt som helst. När jag sen kom in i gymnasiet så fick jag en ny mattelärare och han kunde inte alls förklara så att jag förstod. Uppgifterna blev svåra, inga koder knäcktes och jag satt där och kämpade utan att förstå vad jag höll på med. Detta tycker jag verkligen visar hur viktigt det är att se till att barnen hänger med och verkligen förstår det som görs, inte bara i matematiken, utan i alla ämnen och uppgifter de får.

 

Redan på förskolan börjar matematiken. I förskolan verkar ”matteundervisningen” ske mer på barnens villkor och man vill att barnen ska ha kul och man ser till att de verkligen förstår. Det pratas siffror, former, lägen, storlek etc. Barnen kan dessutom koppla ihop det de lär sig till ett vardagsperspektiv, de kan se varför de har nytta av sin kunskap. Högre upp i åldrarna verkar det som att vardagen glöms bort och att sitta och räkna tal upp och tal ner tror jag inte är speciellt givande för någon. För att kunna ta in kunskap behöver man ha något att relatera till och något som gör kunskapen meningsfull, annars glöms den bort lika fort igen eller så lär man sig det helt enkelt inte över huvudtaget.

 

Detta tycker jag är precis vad Jessica Gottberg försöker få fram i sin text också. Hon skriver att matten finns i nästan allt vi gör i vardagen (s.21), så varför då inte ta in vardagen i matteundervisningen? Hon nämner också den biten om att man på förskolan får in matematiken mer spontant, matematiken syns i barnens lekar och så vidare. Det finns många tillfällen att diskutera matte och matematiska begrepp i vardagen, kanske skulle alla lärare bidra till matteundervisningen istället för att man har enskilda mattelektioner? Som Gottberg skrev om pepparkaksbaket, där pojkens pepparkakor blev mer avlånga och på så sätt såg mindre ut än de helt runda, trots att det var lika mycket deg i båda kakorna (s.21-22). Det här är ett utmärkt tillfälle att diskutera former, area, volym och mycket annat. När man bakar och lagar mat används matematiska begrepp hela tiden, utan att vi tänker på det.

 

Om man ser på uppgifterna vi fick under våran matematiklektion i Falun så var de rätt intressanta. Just det att få ett problem, sedan knäcka koden och lösa problemet är otroligt givande och det tror jag gäller alla människor. Men sen kan man såklart fundera på vad jag har för nytta av att veta hur många tändstickor det ingår i ett visst mönster med si och så många figurer. Däremot tyckte jag att det var intressant att titta på hur siffrorna, som man uttalar dem, är uppbyggda på olika språk. Att det skulle vara finskan som skulle kännas mest logisk, det trodde jag inte när jag först såg det på pappret. Men däremot är det nog finskan som är svårast att lära sig skriva ut siffrorna med bokstäver.

 

Som en slutsats av just denna delen vill jag bara understryka ännu en gång vikten av att få in vardagen i matematiken och att även få in matematiken i vardagen. Man måste veta vad man gör och varför man gör det. Utan relevans blir kunskapen inte värd någonting.

 

 

 

 

 

Riklig språkanvändning – att använda sig av olika medel för att uttrycka en och samma sak

 

Hela resan till Falun har verkligen öppnat ögonen på mig. Har någon sagt redovisning eller presentation till mig så har jag automatiskt tänkt tal. Inget annat. Kanske ett litet bildspel till, men inte mer. Att under de här dagarna få se och testa på olika sätt att presentera saker på har för mig varit otroligt givande.

 

När vi hade storgrupp och skulle presentera olika pedagogiska inriktningar så glömde jag helt och hållet bort den rikliga språkanvändningen i samma sekund som jag hörde ordet presentation. Hur man kan göra det när allt som gjordes i Falun hade sin utgångspunkt i just det kan man ju undra, själv anser jag att det bara bevisar hur djupt rotat det sitter hos mig att presentation = tala.

 

Mikael Alexandersson skriver i sin text att ”Idag tycks barndomen ha blivit allt mer teknikdominerad, vilket inte minst medier och den nya informationsteknologin bidragit till.”(s.55). Med tanke på alla dessa nya kanaler av olika medier som finns i dagens samhälle så behöver barn och ungdomar idag lära sig att uttrycka sig och förstå andra uttrycksformer än bara tal och text. Mycket av den information som pumpas ut idag är i form av bilder, rörliga eller stilla. Det är reklam, tv-program etc. och dels behöver barnen lära sig att tolka dessa och dels behöver de själva lära sig hur man själv kan uttrycka sig med dessa medel.

 

Även filmsnuttarna med olika pålagda ljud och olika talarröster vi såg på i Falun kan man ta med som ett exempel här. Att titta på en film och sedan reflektera över och analysera det man har sett kan vara nyttigt för barnen. Å ena sidan så får barnen lära sig att förhålla sig kritiskt till vad som visas på till exempel nyheterna och å andra sidan så är film och rörlig bild något som barn och ungdomar ofta uppfattar som något mer intressant än att till exempel läsa en bok. Nu menar jag inte att man inte ska låta barnen läsa böcker, även det är viktigt för dem, men att emellanåt bryta av med ett annat uttrycksmedel tror jag är en möjlighet att fånga barnens intresse. Alexandersson skriver också i sin text att ”Barns och ungdomars erfarenheter och intressen måste kunna återspeglas i skolans verksamhet.” (s.58) och han beskriver också att det kreativa tänkandet behöver utvecklas i skolan. För att detta ska ske behöver barnen erbjudas olika sätt att lösa och presentera olika problem och åstadkommanden. Att vi då har fått lära oss hur man på olika sätt kan ge barnen dessa möjligheter i skolan kommer bli en kunskap som jag har mycket nytta av i mitt framtida arbete. Att vi dessutom själva fått prova på dessa former så som ljud, bild och drama till exempel ger oss också en ökad förståelse för vad det är som krävs.

 

 

Litteratur

 

Alexandersson, Mikael (1998), ”Att skapa mening” En skola i förändring - en antologi om lärande på andra villkor (s. 53-74) Lärarförbundet, Stockholm

 

Gottberg, Jessica (2006) "Skaffa matteglasögon som gör matematiken synlig" Alla talar matte - redan i förskolan (s. 17-25) Gottberg J. och Rundgren H, UR, Stockholm

 

 

 

Klicka HÄR för att komma vidare.

När vi kom till den del i kursen då vi skulle börja tala om riklig språkanvändning kände jag mig till en början som ett stort frågetecken. Jag tänkte "Riklig språkanvändning? Menar de att vi ska prata mer?". Jag hade med andra ord ingen koll alls på vad som menades med riklig språkanvändning! Men ganska snart så började det gå upp för mig vad som egentligen menades med riklig språkanvändning och jag insåg ganska snabbt vilken otrolig nytta jag kommer ha av dessa kunskaper i mitt framtida yrke.

Den här delen av kursen är troligtvis den del som givit mig allra mest. Det känns också som att det är denna del av kursen som vi har fått gå in mest på djupet på och där vi verkligen har fått prova oss fram själva. Dagarna i Falun var otroligt givande och att vi själv fick prova på olika sätt att använda sig av riklig språkanvändning var väldigt värdefullt. För ett exempel klicka HÄR.

Under dagarna i Falun 28-29 april fick vi själva prova på olika sätt att genomföra en presentation. Hälften av min seminariegrupp fick i uppgift att utifrån ett citat sätta upp en liten teater med hjälp av handdockor. Andra hälften, där jag själv ingick, skulle med hjälp av en bandspelare sätta ihop en presentation av ett annat citat. En del av resultatet från gruppen som hade handdockorna såg ut såhär:

 

Vi fick även på andra sätt prova på riklig språkanvändning. Vi fick till exempel se på en film och utifrån den fick vi lite olika uppgifter, vi fick också testa på lite drama och lära käna vårat eget kroppsspråk lite bättre. Efter dagarna i Falun fick vi i uppgift att skriva en text av ett par utvalda aktiviteter från dagarna i Falun. Klicka HÄR för att komma till min text.